Vaknade av att lillskruttan ropade "pappa, pappa, pappa, pappa".. Hon avgudar sin far! Det tackar jag för, och särskilt på morgonen och natten. Jag är en riktig surmule på morgonen (och natten)! Sen så här efteråt när jag fått distans till morgonen så önskar jag verkligen och då menar jag verkligen, att jag kunde uppskatta det fina med att få spendera dagens första timmar med en liten kramgo tjej. Men en del av min personlighet är att jag har svårt att uppskatta saker i nuet. Jag har alltid haft en tendens att leva i framtiden.. Och när jag kommer dit så har jag redan gått vidare in i framtiden igen...
En annan sak med mig är att jag är världens största tidsoptimist! Sen att jag lever med en gör inte saken lättare. Det är jobbigt att ofta komma "för sent", särskilt för folk i min (vår) närhet. Dom kan ju för tusan inte lita på oss.
Det blev lite rannsakning av mig själv så här på morgonen. Alltid nyttigt!
Ha en fin dag, det ska jag ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar